May Be

Jag skaskaska lyckas den här gången! Så trött på att tänka hela tiden och det finns bara en väg till att slippa det, det har jag vetat så länge nu. Försökt ta steget så många gånger men nu SKA jag lyckas! Jag har de bästa vännerna, har allt jag behöver, jag kan klara det här. Tänk om jag bara kan släppa allt dumt och kunna leva utan ångesten och paniken, underbart, men är så rädd... Halva jag skriker NEJ just nu, håll fast och allt blir bra. Måste kunna se förbi det nu, jag vet juh vad som händer annars, eller hur? Svimfärdig, illamående, läkare och psykologer som inte fattar... Kanske bäst att inte ge dem något de vill försöka förstå? Men, måste få göra det här på mitt sätt också! Och känner jag mig själv rätt kommer det bli bra bara jag verkligen vill! Vill jag verkligen då...? Ja jag vill!
Jag vill inte behöva planera och motarbeta mig själv ständigt, vill kunna se saker som enbart roliga och inte haka upp mig på hinder. Det är inte hinder, bara små gupp man måste över för att nå fram. Jag ska inte försöka mig på den vägen igen, ska göra det på rätt sätt! Du betyder inte mer än de som verkligen finns! Det gör jag visst och du vet det mycket väl
Jag vet att det kommer kännas så bra när jag kommit en bit på vägen, på kvällarna(nätterna)som ångesten kommer, imorgon är det bättre igen. Det är inte bättre bara du som är svagare.
Släpp mig!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0