Sandblad

Fast i skiten igen.
Hur går det till??
Förstår jag inte ett skit??

Varje gång försöker jag.
Varje gång skiter det sig.
Varje gång vill jag vrida tillbaka tiden och göra om allt.

Jag står någonstans i mitten.
Eller ja, längre bort från mig själv om jag ska vara ärlig.
Skulle jag inte vara så jäkla dum skulle inget av det andra gör som gör mig ledsen hända.
Och jag skulle inte må såhär en gång till.

Men så kommer jag på för ett par sekunder att jag inte gjort något fel.
Det var inte jag, det var andra.

Men det är ju jag som lider.
Jag ska ta på mig skulden och göra allt bra igen.
Hur skulle jag annars kunna fortsätta leva??

Jag önskar jag kunde slippa vissa tankar.
Jag önskar att jag kunde se mig själv som ni gör.
Fast kanske inte ändå.
Helst vill jag vara den jag vill vara.
Då skulle inget av det här hända iaf.
För jag skulle duga.
Då finns inga tankar och mitt sätt att se är som alla andras.
Och inga suckar kommer.
För jag gör inte det som är fel.
Eller jo, för nu är det fel.
Men då kommer det inte vara det.
När det kommer från den personen är det rätt.