Förlåt.

Jag vet att du som vanligt bara kommer säga att jag inte har något att säga förlåt för, som du alltid gjort. Men jag vet vad jag gjorde och hur hemskt det var. Så länge sen jag grät såhär mycket, och jag mår juh ändå bra just nu. Vet att jag inte kan göra ett skit och det bästa vore väl om både du och jag kunde glömma allt. Men det vill jag inte. Och jag kan inte. Vet inte ens vad jag ska säga, så borde väl inte säga något. Men, här har du iaf ett val om du vill läsa eller inte. Du var min bästa vän, den som alltid fick mig på bra humör och alltid fanns där, och det förstörde jag. Så dum.

Godnatt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0